Sturella

Barn är gulliga. Småbarn är så söta. Oskyldiga och ljuvliga.
Oförargliga. Liksom. Eller?

Det var bråkigt på rasten i djungelskolan.
- Aj! Nyps inte! Raggpäls var irriterad.
Lillsvans kröp kvickt in i buskarna och fnissade. Han hämtade några småsvansar till och de kastade smågrus på de stora tonårsraggisarna...
- Sluta säger jag! Lägg av!
Småungarna blev fler och fler, och kaxigare ju fler de blev. De började kasta glåpord och fula ord, så fula att jag inte vill skriva dem här - känsliga läsare kan ta skada...
Tonårspälsarna orkade inte mer - visste föräldrarna om vilka ord deras telningar hade lärt sig på Lekis?
- Det var väl själva fa----

De två raggpälsarna hade fått nog. Det blev en vild jakt in i snåren. Småsvansarna sprang skrikande iväg men Lillsvans blev tagen och just när Raggis skulle trycka till honom lite, kom ledaren:
- Och vad håller du på med då? Har vi inte sagt till er stora att ni ska låta småbarnen vara ifred?! Hur många gånger ska man säga till er att ni måste låta de små bla bla bla blaj - - -
- Men det var inte vi som började!! skorrade Raggis.
- Det spelar ingen roll! Ni är stora, de är små! Ni måste begripa att blaj blaj blaj blaj...
- Men det var ju Lillsvans som började och de sa---
- Det räcker! Det blir kvarsittning bland asgamarna! Iväg!

Raggpälsarna dreglade av vrede... Hur kommer det sig att Ledaren Alltid kommer försent? Varför ser hon inte när det börjar? Varför tar hon alltid småglinen i försvar??
- Vi har inte gjort nåt! morrade de.

Småbarnshyenorna fnissade hysteriskt inne i buskarna. Det här var roligt! 1-0 till dem i matchen! Så lättlurade de vuxna ledarna är! Man bara lägger huvudet på sned lite och ser liten och gullig ut...

Raggis funderade.
När han var liten var de rädda för de stora tonårshyenorna. Nu är det tvärtom... Nåt är fel, mycket fel... Varför visar de ingen respekt? Han har faktiskt fjun på överläppen och då kan man inte bli behandlad hur som helst!

Tonårspälsarna funderade lite till:
- En gång såg jag en hyena-morsa men en skrikande liten unge. Hon sa inte till, alla höll på att blir tokiga!
- Vad hände?
- En gamling ur flocken gick fram och sa att du måste nog sätta gränser för din unge, vi andra orkar inte höra på!
- Gjorde hon det?
- Nä, hon sa bara: Om jag säger till Lill-Olle då kränker jag honom...
- Förbannade småglin! Barn-terror!
- Mes-ledare!

Vad har hänt?
Varför vågar vuxna inte fostra sina barn? Att låta sitt barn vara utan gränser är att tillåta det kränka andra. Att sätta gränser är kärleksfullt. Att inte sätta gränser leder till att barnet kränker andra.

Raggpäls tänkte. Småbarn är inte alls gulliga, inte ett dugg oskyldiga, de vet nog vad de gör! Men de gömmer sig bakom att de verkar ömtåliga, försvarslösa, okunniga, veka och ... Suck. Finns det ingen rättvisa i världen?
- Retsamma ungar kan reta en till vansinne!

Lyssna på de stora barnen. Låt er inte luras av de små.

En bestämd djungelmorsa.

Sturella


-